Sverige behöver kompetenscentrum för alkoholrelaterade fosterskador
Vilka planer har Sveriges regioner för kompetenscentrum för alkoholrelaterade fosterskador? Det undrar Katarina Wittgard och Frida Dangardt med anledning av Internationella FAS-dagen 9 september.
I Sverige föds varje år cirka 1 000 barn med alkoholrelaterade fosterskador (fetalt alkoholsyndrom, FAS, och fetala alkoholspektrumstörningar, FASD. Kunskapen om dessa barn brister inom vården och stöd till drabbade saknas. Få barn, även sådana med ett fullt utvecklat fetalt alkoholsyndrom, blir i dagsläget utredda och diagnostiserade. Det leder till onödigt och livslångt lidande för många barn och deras familjer med konsekvenser för skolgång, arbete och socialt liv.
Rätt stöd och hjälp
Socialstyrelsen har sedan länge slagit fast att de primära neuropsykiatriska och fysiska funktionsnedsättningarna hos barn med alkoholskador är permanenta. Det är också fastslaget att tidig tvärprofessionell utredning, bedömning och insatser kan minska många sekundära problem. Avbruten skolgång, socialt utanförskap och kriminalitet är exempel på problem som kan förebyggas om barnen tidigt får rätt stöd och hjälp.
Det finns flera starka skäl att skapa regionala centrum med ett helhetsperspektiv på frågor om alkohol och droger under graviditet och dess konsekvenser efter barnets födelse. Barnen behöver identifieras tidigt och utredas för att få rätt stöd och hjälp under uppväxten såväl som i vuxenlivet. De som uppfyller kriterierna för FAS ska diagnostiseras. En förbättrad vård krävs för denna patientgrupp. Kompetenscentrum behövs också för att stimulera forskning och bygga upp en större spetskompetens inom området.
Regionala kompetenscentrum bör även inrättas av samhällsekonomiska skäl. En hälsoekonomisk studie från Linnéuniversitetet visar att enbart den medicinska diagnosen FAS kostar samhället enorma summor. Man uppskattar kostnaden till 14,4 miljarder årligen bara i Sverige.
Sverige på efterkälken
Sverige är på efterkälken jämfört med många andra länder. Det räcker att snegla på Norge. Där har man kommit mycket längre och ett väletablerat regionalt kompetenscentrum finns på Arendals sjukhus. Under ledning av neuropsykolog Gro Løhaugen har man där ett tvärprofessionellt resursteam för att utreda och diagnostisera barn med misstänkta alkohol- och drogskador. Centrat samarbetar med barnets vårdnadshavare, kommunen och elevhälsan för att säkerställa att barnet långsiktigt får den omsorg och uppföljning det behöver. Utgångspunkten är att alla barn med alkoholrelaterade fosterskador ska få jämlik vård och att kunskapen om FAS/FASD ökar genom kompetenshöjande insatser.
1 av 100 barn drabbas av skador orsakade av alkoholexponering. Det innebär alltså 1 000 barn årligen i Sverige. Det kan mycket väl vara fler. Vi kan inte vänta längre. Sverige behöver kompetenscentrum för alkohol- och drogrelaterade fosterskador nu!
Vilka planer för detta har landets regioner?
1 000 barn/år
Skador av alkoholexponering i fosterlivet betecknas som fetala alkoholspektrumstörningar, FASD, en paraplybeteckning. Cirka 1 000 barn drabbas årligen. Av dessa uppfyller 200–300 barn kriterierna för den medicinska diagnosen fetalt alkoholsyndrom, FAS.
Författare
Katarina Wittgard
Frida Dangardt
